Ont i ryggen (ryggskott och lumbago)

Skribent Daniel Öhlin, leg. fysioterapeut, examen i ortopedisk medicin
Uppdaterat 2014-09-23
Dela
Gilla

Ont i ryggen – Sammanfattning

Ryggskott, ischias, diskbråck, diskprotrusion, ryggstelhet, lumbago, diskprolaps, diskbuktning, låsning i rygg, scolios, muskelinflammation. Det finns många uttryck för orsaken till den ryggvärk som så gott som alla av oss har eller någon gång kommer drabbas av. Besvären kan vara allt från tillfällig eller återkommande lätt värk och stelhet till stark ländryggsmärta och rörelseinskränkning med utstrålning och neurologisk påverkan ner i ben och fot.


Ont i ryggen – kunskap hjälper!

Att någon gång under livet drabbas av ont i ryggen (molvärk, ryggskott, ischias eller diskbråck) är mycket vanligt. Förr sa man att ryggont oftast går över av sig själv inom ett par veckor. Idag vet man att spontanförloppet är betydligt sämre än så. Det är vanligt att känna av sitt besvär i månader och det är vanligt att ha återkommande episoder med ont i ryggen. De mest akuta besvären brukar dock gå över inom 1-2 veckor. Med kunskap om din rygg – dess anatomi (konstruktion) och hur rygg vävnaderna belastas i olika positioner och vilka skador och relaterade smärtor som kan uppstå i dessa – så ökar din chans att lida mindre, kortare och mindre återkommande.

Genrella råd

Om du får akut ont i ryggen kan följande generella råd följas: Försök vara försiktigt aktiv, ta promenader, var i så upprätt position som du klarar i övrigt under dagen och undvik att sitta ner. Vila endast om nödvändigt. Har du stark smärta eller värk eller återkommande besvär bör du söka hjälp hos en ryggspecialiserad vårdgivare. Dessa försöker finna den sannolika orsaken till din ryggvärk, förklara detta för dig och lära dig hantera din ryggskada (detta är viktigt) samt behandla den.

Orsaken till ont i ryggen och ländryggsvärk

Det är svårt att genom klinisk eller radiologisk undersökning helt säkert påvisa vilken specifik vävnadsförändring som ger symtom vid ryggont, men  diskförändringar anses ha stor betydelse och del i de vanligaste typerna av ryggont. Vid strukturerad klinisk undersökning försöker man finna den troliga orsaken till symtomen. Dina besvär och varför det gör ont i vissa positioner och rörelser och mindre i andra blir presenterade för vårdgivaren och dig och chansen till framgångsrik behandling och egenvård ökar. Ett förändrat belastningsbeteende har ofta stor betydelse bland annat genom ändrat belastningsbeteende hos patienten och detta jobb är lättare att göra med ökad förståelse för sin smärtuppkomst och vad som påverkar den.

Här kan du läsa mer om orsaken till ont i ryggen

Köp ryggstöd på Fysuem.

Var skall jag söka hjälp vid ont i ryggen?

Sök tid hos en ortopedmedicinskt vidareutbildad vårdgivare

Har du ont i ryggen, oavsett om den är plötsligt uppkommen, återkommande eller långvarig, bör du söka till en fysioterapeut, läkare, naprapat eller kiropraktor som har läst vidare, förslagsvis inom OMI, MDT (McKenzie), OMT eller liknande ortopedmedicinsk specialisering. Du får då en noggrann undersökning, en klinisk diagnos och du får orsaken till ditt besvär förklarat för dig på ett förståeligt sätt. Du får verktyg att själv förbättra ditt tillstånd och du får bästa möjliga behandling inklusive manipulationsbehandling då det är lämpligt.

Här hittar du vårdgivare för hjälp med ditt ont i ryggen

Vid följande sällsynta fall skall du först kontakta din husläkare eller akutmottagning

  • Om du inte känner när du blir kissnödig eller kissar på dig
  • Om du har domningskänsla runt ändtarm eller könsorgan
  • Om du har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen samtidigt
  • Om du är vinglig och inte känner var du har fötterna
  • Om du har kommit uppåt i åren (från 55 år och uppåt) och aldrig haft ont i ryggen tidigare
  • Om du har varit behandlad för cancer eller benskörhet
  • Om du får ont efter en olycka, tex ett fall

Behandling vid ont i ryggen

Beroende på vilken vävnadsskada som ger ditt ryggbesvär är olika behandlingar mer eller mindre lämpliga. Behandlingar som kan komma ifråga är:

  • Upprepade specifika rörelser i syfte att påverka den skadade vävnaden
  • Mobilisering och manipulation av kotpelaren och dess vävnader
  • Bålstabiliserande träning
  • Träning av den djupa bålstabiliserande muskulaturen (transversus abdominis och multifider)
  • Akupunktur
  • Muskelmassage
  • Nervrotsblockad
  • Epidural injektion
  • Operation

Mer om behandling vid ont i ryggen

Omhändertagande vid ont i ryggen

Olika vårdgivare

De olika grundutbildningarna inom det ortopedmedicinska fältet (läkare, sjukgymnastik, naprapati, kiropraktik och osteopati) utbildar vårdgivare olika utifrån teorier, metoder och forskning och använder olika terminologier. Detta resulterar i att du som patient som går till olika vårdgivare kan få höra flera olika förklaringar till ditt ryggbesvär och även få olika rekommendationer och behandlingar. Detta är förstås olyckligt och förvirrande men beror helt enkelt på att det är så svårt att vetenskapligt bevisa de olika teorierna om vad som orsakar många av våra ryggbesvär.

Ortopedmedicinskt vidareutbildad vårdgivare

Utöver sin grundutbildning (läkare, sjukgymnast, naprapat, kiropraktor, osteopat) är vidareutbildning och erfarenhet av klinisk diagnostik och behandling bra för att lära sig hur våra ryggrelaterade vävnader beter sig, vilka skador de kan få, vilken smärta de kan uttrycka, var smärtan från en specifik vävnad utbreder sig, hur man undersöker de olika vävnaderna, hur man utbildar patienten med information och egenvård (egna riktade övningar) samt vilken behandling som bör sättas in.

McKenziebehandling är en internationellt erkänd och väl fungerande metod vid ont i ryggen

En både vanlig och effektiv åtgärd vid ryggbehandling är olika typer av mobilisering och manipulation av kotpelaren. Denna behandling utförs traditionellt av fysioterapeuter samt av  kiropraktorer, naprapater, osteopater och vissa läkare. Studie visar på ännu bättre effekt då du som patient har en mer aktiv del, med så kallade egenövningar enligt McKenzie, under behandlingen[1]. En bra följsamhet (att du som patient får förtroende för vårdgivarens teori och följer rekommendationerna) och ett bra resultat uppnås genom klinisk diagnostik och tydlig information till dig där du ökar din förståelse om din skada och sambandet mellan skada-hållning-aktivitet och symtom. Därmed kan du ta ett större eget ansvar för din egenvård och hur ryggen i övrigt belastas.

Korrekt bedömning och behandling vid första vårdkontakt

Då du söker kontakt med vården är det bra om du blir korrekt bedömd och får orsaken till dina symtom förklarade för dig samt om du erbjuds specifika egenvårdsövningar där ryggvärk och/eller bensmärta tydligt reduceras. Med detta samt mobilisering och manipulation av kotpelaren då det behövs samt efter hand stabilisering- och styrketräning, skapas bra förutsättningar för att uppnå besvärsfrihet på kort och lång sikt. Att ge dig kunskap om din ryggkänslighet och verktyg så att du själv kan hantera din situation kan också leda till mindre risk att drabbas av återkommande episoder samt bra verktyg att hantera eventuellt sådana.

Ergonomi – Skapa bra förutsättningar för ryggfriskhet!

Då våra ryggbesvär bland annat kommer av hur vi belastar oss och positionerar oss (hållning) samt av hur vi mår, kan vi genom en bra utformad arbetsplats både vad gäller den fysiska som den psykiska miljön, påverka ett aktuellt ryggbesvär samt minimera risken att drabbas av ett.
Arbetstagare/medarbetare bör informeras om diskens betydelse vid ryggbesvär och hur vi därmed bör positionera oss i sittande och vid lyft. Införskaffande av stolar där varierade bra sittpositioner tillåts samt höj- och sänkbara skrivbord är enkla sätt att skapa bättre förutsättningar för god rygghälsa. Ett bra psykosocialt arbetsklimat för varje individ är likaså viktigt.

Tag kontakt med en ergonomispecialiserad fysioterapeut om du önskar hjälp och översyn av belastningsbilden på din arbetsplats. Studier visar att ekonomiska insatser för att förbättra arbetsplatsens ergonomi lönar sig flera gånger om.

Köp ryggstöd av kvalitet hos Fyseum!

Att ha ont i ryggen är mycket vanligt

Att ha ont i ryggen eller ländryggssmärta är så vanligt att om du inte redan har haft det eller har det just nu så kommer du sannolikt någon gång att uppleva det. Uppskattningsvis åttio procent av befolkningen kommer någon gång att ha ont i ryggen och tjugo till trettio procent har ont i ryggen nu och vid varje givet tillfälle. Att ha ont i ryggen kan vara mer eller mindre besvärande och nedsättande av belastningsförmåga, aktivitetsnivå eller arbetsförmåga. Arbete som innefattar långvarig eller frekvent framåtböjning, vridna arbetsställningar, tunga eller frekventa lyft samt helkroppsvibrationer kan ha samband med ryggont. Även psykosociala aspekter påverkar sannolikheten att drabbas av ryggvärk. Det finns statistiskt samband mellan ländryggsbesvär och missnöje med arbetet, låg kontroll över arbetet, dåligt socialt stöd på arbetsplatsen samt högt ställda krav på sig i arbetet.

Vilken typ av ont i ryggen stämmer in på dig?

Ålder 10-20 år

  • Symtom och tecken:

    Molvärk i ländryggen som framkallas eller förvärras av stillastående, stillasittande eller av att ligga i sängen. Det känns bättre att byta position och röra på sig. Att böja sig framåt känns lindrande.

    Känner du igen dig?

    Du har troligtvis instabilitestsbesvär.

  • Symtom och tecken:

    Molvärk och/eller huggsmärta i ländrygg eller höft/skinka. Ryggen känns stel och öm i vissa rörelser och vanligvis mer på morgonen. Värre av att sitta ihopsjunken (sitta i bil, djup fåtölj, soffa). Värre av idrottande med marklyft, mycket situps, bärande av lagkompisar etc.

    Känner du igen dig?

    Du har troligtvis ett diskrelaterat besvär.


Ålder 20-60 år

  • Symtom och tecken:

    Smygande besvärsstart med successivt ökande besvär. Molvärk och stelhet i ryggen. Smärta placerar sig i ländryggen (centralt eller på ena eller båda sidor av ryggraden), ofta även kring höftbenskam eller skinka och ibland ner i lår. Värre på morgonen. Mer stelhet och smärta vid vissa ryggrörelser och mindre eller ingen vid andra ryggrörelser. Värre av att sitta ihopsjunken (sitta i bil, djup fåtölj, soffa). Uppresning från liggande eller sittande besvärar. Vända sig i sängen kan göra ont. Smärtan kan flytta på sig/byta utbredningsområde. Hosta och nysa kan göra ont. Spända och ömma punkter eller områden i muskler i ländrygg, höft eller skinka. Man är hellre i lätt rörelse en dag än att vara sittande en hel dag.

    Känner du igen dig?

    Du har troligtvis en diskprotrusion med eller utan dural påverkan.

  • Symtom och tecken:

    Plötsligt uppkommen smärta och stelhet eller upplevd ”låsning” i ryggen. Uppkommer ofta i samband med en enskild rörelse eller aktivitet som t.ex. resa sig från en stol eller bilsäte, resa sig från framåtböjt läge eller då man plockar upp eller lyfter ett föremål. Smärta placerar sig i ländryggen (centralt eller på ena eller båda sidor av ryggraden), kring höftbenskam eller skinka, svanskota, ljumske eller lår. Smärtan är vanligtvis mer dominant på ena sidan. Den kan även sträcka sig upp i bröstrygg och mage till revbenshöjd. Ofta stark huggsmärta vid vissa ryggrörelser som vändningar i säng, uppresning från liggande eller sittande, vid framåtböjning eller vid uppresning från framåtböjning. Sidoböjning eller vridning åt ena hållet kan ge skarp smärta. Knivstark huggsmärta. Hosta vid plötsliga rörelser som snedsteg och snedtramp. Hosta och nysa gör ont. Muskler i ländrygg blir spända och ömma och ömma punkter ländrygg och skinka uppstår.

    Känner du igen dig?

    Du har troligtvis akut lumbago, det vill säga diskprotrusion med dural retning och sekundärt muskelförsvar.

  • Symtom och tecken:

    Svaghet, domning eller trötthet ner i ben, ofta ihop med smärta i ben och smärta/värk i rygg och höft/skinka. Symtomen ner i ben har oftast föregåtts av en tids värk eller smärta i ländrygg och eller höft/skinka. Symtomen ner i ben kan variera stort i besvärsgrad, från endast en svag värk och svag känsla av nedsatt kontroll i benet till stark smärta och tydlig svaghet och/eller domning där det kan vara svårt att hitta smärtbefriande positioner. Ofta sämre efter sittande i djupa positioner som fåtölj, soffa och bilstol och vanligtvis svårt att ta ut steget fullt vid gång.

    Känner du igen dig?

    Du har troligtvis en diskprotrusion eller diskprolaps där retning av durahinna och/eller nervrot föreligger.


Ålder 60 år och uppåt

  • Symtom och tecken:

    Smärta, och/eller stickningar, domningar och svaghet i ena eller båda benen. Symtomen uppstår vanligen efter en stunds promenad eller efter längre tids upprätt stående. Besvären minskar om man går lätt framåtlutad och lättar och försvinner efter en stunds sittande. Sitta och ligga brukar inte leda till besvär. Vanlig ländryggssmärta och bensmärta (ischias) kan förekomma.

    Känner du igen dig?

    Du har troligtvis spinal stenos eller lateral spinal stenos där retning av ryggmärgsnerver eller nervrot föreligger.

Känner du inte igen Ditt ryggbesvär i ovanstående kliniska bilder?

Stämmer ingen av beskrivningarna in på ditt ryggont? Kontakta då en ortopedmedicinskt specialiserad vårdgivare för vidare utredning.


Ryggskott, lumbago, ischias, diskbråck, ryggont – vad är vad?

Begreppen används olika vilket skapar en viss begreppsförvirring. Inom OMI (Orthopeadic medicine international) definieras ryggont, lumbago och ischias enligt följande:

Ryggont:

Smärta i nedre delen av ryggen (ländryggen). Den kan vara central, unilateral (ena sidan) eller bilateral (båda sidor) och med eller utan utstrålning till skinka/höft och höftbenskanten.

Lumbago:

Akut och stark ryggsmärta som ger huggsmärta vid vissa rörelser samtidigt med viss rörelseinskränkning eller stelhet eller deviation (smärtundvikande sned positionering eller hållning). Smärtan sprider sig i ett större område och kan ibland gå ner i benen över flera segmentella områden, så kallat multisgmentellt.

Ischias:

Smärta i benet, strålandes segmentellt, det vill säga att smärta strålar ut i det område som den påverkade nerven (L4, L5, S1 eller S2) försörjer. Smärta som strålar ut på framsidan låret som ett resultat av nervrotskompression av L3 nervrot är inte en äkta ishias även om patienter beskriver det som ischias.

Andra begrepp rörande ryggbesvär

Ryggskott:

Ryggskott är ett uttryck som används i dagligt tal för akut uppkomna ryggbesvär, det vill säga Lumbago.

Diskbråck:

Då en diskbuktning blivit så stor att den buktar in mot ryggmärgskanalen och/eller in mot och belastar den nervrot som där passerar. Symtom som kan uppstå är en-eller tvåsidig stark smärta i rygg, ben och fot. Nedsatt känsel, styrka eller reflex förekommer.

Kronisk ryggvärk – långvarig ryggvärk:

Ryggvärk som varat mer än 3 månader kallas för kronisk ryggvärk. Ordet kronisk är i detta sammanhang missvisande då det sällan är kroniskt och begreppet långvarig ryggvärk rekommenderas istället för ryggvärk som varat mer än tre månader.

Spondylolys – Spondylolistes:

Spondylolys (spricka i kotbågen) och Spondylolistes (kotkroppsglidning) är en inte helt ovanlig skada i ryggen. Vanligtvis är en kotglidning icke symtomgivande och inte orsak till en individs eventuella ryggbesvär men en kotglidning kan även ge besvär av varierande art och grad. Kotglidningen leder till ökad belastning på underliggande disk och ofta är det skador i själva disken som ger individens symtom. I sällsynta fall kan instabiliteten leda till operation där en fixering av segmentet görs.

Spinal stenos:

Spinal stenos betyder att ryggmärgskanalen och/eller det hålrum där nervrötterna passerar genom är förträngd. Vanligtvis är det disken som skapar förträngningen men det kan även bero på benpålagringar/osteofyter eller på grund av förtjockade eller slacka, buktande ligament.

Lateral stenos:

Lateral stenos innebär att nervroten är förträngd i det hålrum den passerar genom mellan kotorna. Vanligtvis är förträngningen beroende på diskmaterial eller benpålagringar/osteofyter från kotkroppskanter.

Degenererad disk:

Degeneration kallas den naturliga åldringsprocess som vävnader genomgår. När det gäller disken så försvagas med stigande ålder diskens vävnader, det uppstår sprickor i diskens ringar, diskhöjden blir lägre och olika typer av förändringar i disken kan periodvis leda till nedsatt förmåga att klara av den belastning den utsätts för. Under åren mellan 20 och 60 års ålder drabbas vi vanligen av ryggbesvär relaterade till dessa diskförändringar.

Disk hernia:

En hernierad disk innebär att det antingen uppstått diskrubbning, diskbuktning, diskprolaps eller disk sekvestering, se nedan.

Diskrubbning:

Då diskkärnan (nucleus pulposus) förflyttat sig, utanför sin fysiologiska gräns, inom disken. Smärta som uppstår på grund av diskrubbning antas komma då ett inre tryck belastar diskväggens nerver.

Diskbuktning:

Diskbuktning innebär att diskväggen buktar ut. Smärta från denna diskbuktning antas bero på smärta från nerver i diskväggen och/eller smärta från de nerver som innerverar de vävnader som utsätts för trycket av den buktande disken. Framför allt brukar den durala hinnan belastas från en buktande disk. Den durala hinnan är en rikligt innerverad hinna som omsluter ryggmärg och ryggmärgsnerver i ryggmärgskanalen.

Diskprolaps:

Då diskväggen har spruckit upp och diskvävnad tränger ut genom diskväggen blir begreppet för tillståndet diskprolaps.

Disk sekvester:

En sekvesterad disk innebär att diskmaterial har lämnat disken och blivit en egen fri kropp utanför diskens vägg.

Diskprotrusion:

Både diskrubbning och diskbuktning kan benämnas diskprotrusion.

Övriga begrepp som är bra att känna till

Symtom:

Symtom kallas de tecken och de upplevelser som en skada eller sjukdom leder till hos en individ.

Kliniska tecken:

De svar på skada eller sjukdom som uppkommer vid olika test vid en klinisk undersökning.

Kotsegment:

Två intilligande kotkropper med dess mellanliggande disk.

Segmentell smärta:

Smärta förlagd till det område som försörjs av nerver från ett (1) segment.

Multisegmentell smärta:

Smärta förlagd över ett område som sträcker sig över flera segmentella nervers utbredningsområden.

Biomekanik:

Biomekanik är hur anatomiska strukturer, krafter och rörelser hänger ihop. En biomekanisk förståelse är viktig för att förstå hur de olika vävnaderna belastas, hur de beter sig och vad det får för konsekvenser då vi rör oss och positionerar oss.

Klinisk undersökning:

En undersökning innehållande olika test i syfte att finna orsak till en patients symtom.

Radiologisk undersöknig:

Undersökning med röntgen, datortomografi, magnetkamera eller ultraljud i syfte att visuellt söka orsaken till symtom, bekräfta misstänkt skada efter klinisk undersökning eller för att värdera en skadas omfattning. Läs mer här om radiologiskundersökning eller bilddiagnostik som det också kallas.

SI-leder:

De leder som förbinder korsbenet (Sacralbenet) med höger respektive vänster bäckenhalva. En extremt stark och stabil led som sällan är orsak till ryggvärk.


Hitta en vårdgivare för undersökning och behadling av ditt ryggbesvär

Referenser

[1] Petersen T et al. The McKenzie method compared with manipulation when used adjunctive to information and advice in low back pain patients presenting with centralization or peripheralization. A randomized controlled trial. Spine. 2011 Feb 24

  • L. Ombrecht, P Bisschop, J. Ter Veer. A system of orthopaedic medicine, second edition, 2003.
  • T. Tullberg, B. Branth. Ryggen. Liber, 2010